Dött..

Dött på bloggfronten, det händer inte ett skit - kan vara därför. Helgen spenderades med shopping och vänner, och det är ju nice iofs. Kommer bli ännu dödare på bloggfronten den här veckan btw, på onsdag morgon åker jag till Cornwall och stannar till söndag kväll. Jag ska bo i ett hus långt ute i ingenstans - ja så långt ute att det inte finns någon som helst täckning på mobilen. Jag kommer med andra ord inte kunna ringa eller ta emot samtal - om jag inte tar mig till en kulle som tydligen var så långt bort att jag inte skulle orka gå, man behöver bil. Jag kommer inte heller ha något internet. Det som skulle vara det braiga med detta är att jag ska få bo i ett strandhus, och det hade ju varit super om det inte hade varit FEBRUARI! Jag hoppas verkligen inte att beskrivningen med mobilen är sann...

@Lottes.

Jag sitter nu hos Lottie. Jag fick eftermiddagen ledigt sa jag tvingade med henne till Oxford Street för att handla dem sakerna jag suktat efter. Hittade den underbara klänninge pa HM's hemsida, och denär slutsald, sa jag blev overlycklig nar jag sag den hanga där i butiken i rätt storlek. Jag lyckades aven fa med mig bland annat en bikini jag spanat in, smycken, mjukisar.. Jag ar glad, att shoppa far mig att ma bra, sjukt men sant.

I rymden finns inga känslor.

Kvällen spenderades framför datan, för att kolla på I rymden finns inga känslor, underbar film.

bye bye my little friend.

Idag var det hejdå-middag hos Johanna. Hon flyttar nämligen med familjen hon bor hos till Cambridge, eller nej det gör hon inte - utanför Cambridge är det i en liten håla med 200 personer. I den här lilla hålan finns det inga affärer, INGENTING! "Byhuset" förvandlas en lördag i månaden om till en pub, och den stänger klockan 10 och sista bussen från Cambridge till byn går vid 10. Hon kommer även ta hand om kycklingar/höns - whatever. Ja, det hörs ju hur detta låter. Jag hoppas, hoppas, hoppas att få tillbaka Johanna till London inom en snar framtid. Jag behöver min singelkompis och vapendragare här. (Och det är ju inte mig det är synd om egentligen, men jag tycker allt synd om mig själv ändå för jag kommer sakna henne, trots att hon kommer komma hit under helgerna!)

I love Sweden.


Shotta!



Har man ingen citron eller lime till tequilan, ja, då får man ta gurka.



En suddig version av Elin.



haha, älskar bilden.



Mina fina och jag, Emma och Elin. Jag saknar er redan.



Emma och hennes man.



Mammas oxfilé-toast, ta mig tillbaka? Eller mamma, kan inte du skicka
en sån till mig?



Mina andra halva och jag, och den verkliga anledningen till att jag
befann mig i Sverige. Grattis i efterskott på 19-årsdagen älskling.



Snön, som jag i vanliga fall älskar, men jag tycker nog att den mest förstörde den här gången.


Valentine.

Större delen av dagen har spenderats med jobb, mellan 8am och 7pm med andra ord. Stressa iväg för en middag och bio. Never let me go blev det. Otroligt konstig film, se den inte.

Imorgon ser det ut som att det blir fest, får se hur det blir med det dock ;)


back in London.

Jag är lite mindre glad för tillfället. Tillbaka i London, jag ville verkligen inte den här gången. Jag vill tillbaka till Sverige, till mina vänner där och min familj. Ja, jag har hemlängtan trots att jag bara varit i London några timmar nu. Det blir nog till att bädda ner sig nu.

Ett kärt återseende.

Kvällen igår spenderades med min älskade Emma och älskade Elin, två personer jag saknar väldigt mycket när jag är borta. Det började med förfest i Elins "studentkorridor" för att sedan sluta på 550. Det var itne mycket folk alls ute igår, men det spelar ingen roll så länge sällskapet är rätt. Idag när jag vaknade upp var jag ganska sliten, det har blivit bättre under dagen och jag är redo för en ny kväll i dimman, ses där!


Cry me a river.

Flygresan hem till Sverige, gick allt annat än bra. Jag var ute i god tid och åkte hemifrån klockan 4, och planet skulle gå vid 8 (man vet nämligen aldrig hur lång tid man får vänta på tåget till Gatwick). Var framme på flygplatsen halv 6, och vid 7 skulle gaten öppna. Kvart i 7 ändras det, det är en försening till 22.30 - SURT! Det ändras en gån till senare, att planet skulle lyfta 23.30 och vi lyfte runt 00.15. Planet skulle landa på Skavsta där mina föräldrar skulle hämta upp mig, och ca 20 minuter innan landning får vi veta att Skavsta har stängt flygplatsen, så vi måste landa på Arlanda. FAAAN - det går ju inte att ringa uppe i luften, och mamma och pappa är påväg till Skavsta och det är typ 15 mil mellan dem flygplatserna. Så direkt vid landning ringar jag mamma "ni har säkert redan hört?" "nej, hört vaddå? vi rullar precis in på Skavsta nu förresten" "ah, kul, vänd om, dem har ändrat flygplats så vi landade just på Arlanda"..

Jag satt sedan på planet och väntade i lite mer än två timmar på att få komma ut. Det var så mycket snö att dem inte kunde få fram stegen så vi kunde gå ur planet, och det var långt till själva byggnaden så vi var tvugna att åka buss, och det gick inte att få fram bussen heller. Bussen kom i alla fall efter en och en halv timme, och då hann halva planet med, och 40 minuter senare fick andra halvan komma med - det fanns bara en buss. Så vid tidpunkten jag kom ur planet hade päronen hunnit åkt från Skavsta till Arlanda. Från att jag gick hemifrån i London tills att jag kom hem till huset i Sverige, tog det 13 timmar och 45 minuter. SEGT!

Home, sweet home.

Nu ska jag bege mig mot flygplatsen, för att åka hem över helgen. Jag är så glad, jag har längtat så mycket.

Dagen.

Idag har det inte hänt mycket alls, faktum är att det inte hänt mycket alls den här veckan. Jag har försökt packa ihop så lite som möjligt att ha med mig till Sverige i handbagaget, för jag måste få plats med datorn också. Nej, jag är inte sådan datanörd att jag inte kan klara mig utan den tills på söndag.. Datorn har dock gått sönder och måste lämnas in, och att tillägga köptes datan i oktober och gick sönder i början av januari om det inte var tidigare, så det känns väldigt surt att släpa på den. BLÄ!

The Fighter.

Nyligen hemkommen från bion, idag blev det The Fighter. En helt klart sevärd film, man ville liksom skrika rakt ut och vara med och heja haha. Innan bion började satte det sig en tjej med en "lilla My-tofs" i håret, VEM FAN HAR EN SÅDAN NÄR MAN GÅR PÅ BIO?!? Ja, golvet på denna biosalong är ganska plant, vilket innebär att sitter det en lång person framför dig så får du helt enkelt sitta och sträcka på sig till personen sjunker ner i sätet. I alla fall, lilla My-tofsen gjorde att jag inte såg ett skit, men... hon flyttade sig innan filmen började TJOHOO!

Dagen i övrigt har jag mest vandrat runt i parken med ungarna, jättesoligt ute idag. Och nackdelen med att det var soligt just nu var att känna pressen att man måste vara ute med ungarna. Vad är det som är så hemskt med att vara ute i parken när det är soligt då? Jo, dem håller på att typ odla eller plantera eller något där just nu, så lukten påminner om när jag var liten och var hemma hos en gammal vän som bor på en bondgård på Öland. Det fullkomligt STINKER så som det gjorde där han hade alla sina kossor, riktig gödsel-lukt, och det är inte trevligt alls.

Dancing in the moonlight.

Några bilder från i lördags; (inte alls många och dem är tagna från Sanna)


Sanna, jag och Johanna.




Mums, vad gott! - Sanna, du är rå!


Ja, varken Sanna eller Johanna ville dansa med mig, så jag valde att dansa med kameran. Hur fan jag dansar här dock, har jag ingen aning om.


Time passes by people pass on...

Nu är det endast TRE dagar kvar tills jag flyger hem. Flyget lyfter på torsdag runt åtta (engelsk tid) och landar runt halv tolv (svensk tid). Jag är gladare än gladast, för jag har nog lite hemlängtan den här gången - tro't eller ej. Förhoppningsvis håller jag mig också frisk hemma den här gången, har ju inte lyckats med det hittils, peppar peppar.

Nu är det dags för några timmars såkallat jobb.

A little bit of heaven.

Gårdagen blev inte alls som det var planerat. Sanna valde att sov längre än planerat så det blir ingen promenad för den lilla kaninen. Middag på Friday's blev det dock allt, och det är lika gott som alltid. Jag skulle kunna leva på enbart mat från Friday's, lätt! Vi skulle ju som sagt gå på musikal också och när vi skulle köpa biljetter var det inställt. Då tänkte vi att vi kunde se någon annan, men allt var tydligen inställt - mycket dumt och skumt! JAG VILLE JU SE LEJONKUNGEN!

Så för att ersätta musikalplanerna valde vi att gå på bio (som vanligt). A little bit of heaven blev det, Johannas val. Jag har aldrig gråtit i en biosalong innan, men nu grät jag för att den var sorglig, lycklig och rolig. En sevärd film, riktigt bra. Jag rekommenderar dock att se den hemma, ifall att det skulle bli lite för mycket tårar haha. Hela bion kom ut halvt snyftandes efter.

                           


En inte så ångestfylld söndag.

Jag är en usel bloggare, som alla kanske har märkt. Och jag struntar från och med nu i den där listan som skulle varit färdigskriven för typ en månad sen.

Fredagen var en lugn hemma kväll, jag gick och la mig innan ett och det minns jag inte ens när jag gjorde senast på en fredag. Jag vaknade upp halv nio på lördagmorgonen (vilket aldrig händer) men vägrade gå upp fören elva. Kvällen spenderades med mina pinglor Johanna och Sanna, började med lite förfest hos Sanna och vi begav oss sedan ut. Ståd i kön till något ställe som låg vid Carnaby Street, tyckte att det gick för lång tid och bestämde oss för att gå vidare till Penthouse (där det brukar sluta för det mesta). När vi kom fram till Penthouse gick vi förbi hela kön och sa att vi var på listan, han sa att han itne har sådan information så vi får gå tillbaka och prata med dem i dörren, sagt och gjort. Personen vi pratar med i dörren går upp med oss igen och vakten ber om ursäkt. På köpet får vi även VIP band, och att tillägga, vi var inte på någon lista idag - men tack Sanna för att du är så oerhört bra på att prata dig till något, haha! 

Idag ska jag om en stund med Sanna ut till parken för att gå en promenad med henne och hennes älskade, nyinköpta kanin. För att sedan dra in till centrum och äta på Friday's (JAG ÄR KÄR!) och förhoppningsvis se en musikal - och får jag välja så vill jag se Lejonkungen. Kalla mig tönt, men Lejonkungen är ju underbar.

RSS 2.0